Kattaja Luleå, Sweden

zet je in beweging

Volos – Skiathos – Skopelos – Skiathos – Skopelos – Alonissos – Nisos Peristeri – Nisos Kira Panayia – Halkidiki, 2 augusti – 16 september 2019

2 augusti 2019 Pafkakia boatyard – Volos, 2 nm

Kattaja får känna vatten under kölen igen!

Prick klockan ett drar den lilla gröna traktorn iväg oss. Ska bli såå skönt att komma ut på böljan den blå fastän den första etappen bara blir tvärs över bukten till Volos marina. Säkert 35 graders tryckande hetta här på marinan. Gregory (marinans ägare), säger att det ska bli 40 imorgon….då gäller det att snabbt komma i sjön.

IMG_20190802_131501-979x1305

Vi får vara ombord under hela akten, en märklig känsla, det gnisslar omåttligt under oss… måtte vagnen hålla. Sakta, sakta puttar Gregory på oss med traktorn ner i havet, han kör ut vagnen så att Kattaja kan flyta på egen köl.

Motorn startar! Inget vatten som strömmar in i kölsvinet? Allt grönt. Då puttrar vi runt kröken och släpper ankare. Här ska badas! Petter anländer till Volos inatt 23.25 samma tid som vi för tolv timmar sedan. Vi var då helt utmattade av värmen, slocknade omedelbart i röran.

IMG_20190802_141356-1632x1224

Tomas brygger kaffe, tur att vi hade l i t e torrvaror i förrådet, vi har inte haft möjlighet att bunkra ännu.

Det här var den snabbaste sjösättningen i mannaminne! Totalt tolv timmar från att vi steg ombord på Kattaja till att vi låg i sjön (med Kattaja). Vilken befrielse! Hejdå Gregory!

Jag känner in alla de vana rörelser som Kattaja gör, alla ljuden när hon svänger sig i vågorna. Det kluckar under kölen, gnisslar i storskotet, hemtamt.

Framemot eftermiddagen är det dags att ta sig in till stan. Vi lägger oss vid den långa stenpiren som Heikell beskriver som tillhåll för drogmissbrukare…vi märker inget. Däremot verkar den vara populär av energiska motionärer med gympaskor på fötterna och hörlurar i öronen. Det svalkar skönt härute.

Gör matsedel och inhandlingslista. Nu är orken slut, ingen mat på hela dan och så denna värme. Som tur är har vi vatten.  Vi äter en fettig pizza på närmsta ställe innan vi har kraft att göra våra inköp. Fick plats med det mesta i våra två ryggsäckar, vatten och öl får vi ta i morgon.

3 augusti Volos marina – naturvik Trikeri Peninsula, 25 nm

IMG_20190802_182928-1305x979

Tjohoo, några ungdomar släntrar förbi i soluppgången. Har de månne tillbringat natten på piren? Jag vaknar i a f, sätter mig upp med ett ryck. Min alldeles egna morgon håller på att rinna ifrån mig. Jag älskar den här stunden när allt är tyst och bara jag vaken, nåja åtminstone ombord på Kattaja. Inget bad tyvärr, vattnet i marinan är inte tjänligt för det.

Idag ska seglen sättas och sedan drar vi!

IMG_20190803_091346-979x1305IMG_20190803_091420-1305x979IMG_20190803_091723-979x1305IMG_20190803_094418_2-1305x979

Skenan till förseglet ska smörjas, fort blir den sträv och trög. Antar att saltvattnet gör sitt till. Hur var det nu. Hur satt linan till revet? Hur gjorde vi förra gången? Använd constrictor (knop)!, skulle den dras två varv? Jag vet inte, måste lära mig. Laserjacken (överdraget till storseglet), är lika ohanterligt varje gång.

Klockan tolv sätter vi kurs söderut mot Sporaderna! I motsats till den starka vinden igår är det i princip stiltje idag, svag vind. Vi gör lunch under motorgång, grekisk sallad med mycket feta och olivolja!

IMG_20190803_122356-1305x979

Efter lite siesta stannar vi motorn och kastar oss i på 83 meters djup. Vattnet är alldeles ljummet, 31 grader. Jag slås av tanken att något stort och farligt ska dyka upp från djupet, men förtränger tanken lika fort. Väldigt strömt, nästan omöjligt att simma i en riktning.

IMG_20190803_141429-1305x979

Nu är vi på väg på riktigt! Ååh, vilken frihetskänsla. Havet glittrar, det fläktar lagom mycket, boken är framme och jag njuter.

IMG_20190803_133823-1305x979

Efter några timmars motorgång förändras förutsättningarna. I samband med att vi går genom sundet ut från Volosbukten blåser det upp. Krabba, hetsiga vågor med  kryllande vita gäss på toppen anfaller. Jag överger mitt favoritställe i skuggan under bommen på rufftaket. Vi stänger luckorna.

Ooh, nu kom det en dusch från Neptunus, 8 m/s sakta ökande. Rak motvind. Gången börjar bli obekväm, vi spanar efter en lämplig ankringsvik. Och utser en. Längs kusten på Trikeri Peninsula mitt emot Evias nordliga kuststräcka. Släpper ankaret och jag simmar in med en lina. Viken visar sig vara rena paradiset! Alldeles lugnt med grönt vatten. Vi är ensamma, nåja, sedan de tre scubadykarna puttrat iväg. Vi snorklar, simmar, äter middag och läser. Kort sagt lever.

IMG_20190803_170043-1305x979IMG_20190803_170321-1632x1224

4 augusti, Trikeri Peninsula – Skiathos, 20 nm

Mitt i natten kastar vi oss iväg från vår paradisvik. Som inte är så mycket paradis längre. Riktiga körare på upp till 15 sekundmeter möter oss när vi tuffar ut i kolsvarta mörkret. Vi hade börjat dragga och vindilarna ökade i styrka. Lite dramatik blev det när den landfasta linan skulle in, jollen firas ned samtidigt som ankaret skulle upp…men nu är vi fria…? Det blåser längs med kustlinjen. Hjälp, det tjuter oroväckande i riggen och Kattaja kastar vilt. Vi har egentligen inget riktigt mål inom synhåll, (inget alls eftersom vi inte ser något). Går sakta med motor norrut längs kusten, vi vill inte gå till Skiathos inatt. Går in i nästa stora vik, Andriani,  enligt plottern bråddjup ända in till stranden, vilket betyder att vi måste gå nära land. Lite scary i svarta mörkret…här ligger fyra segelbåtar och någon fiskebåt. Matar ut all kätting, 40 meter, …och så kom vi för nära fiskebåten. Upp med ankaret och gör om. Klockan har hunnit bli halv två på den nya dagen, god natt!

Sover till nio, inte så konstigt efter nattens äventyr. Fixar kaffe, mysig morgondoft en bonus. Bad. Livet.

IMG_20190804_093237-1305x979

Mjauu, en kisse hälsar från land. Idyllisk ankringsvik, alldeles LUGNT!

IMG_20190805_095524-1632x1224

Geten Gudrun

Vi går ut efter att ha ätit lunch. Tomas har lagat lazyjacken och alla har badat. Jag har hunnit virka på geten Gudrun som Petter och Karins barn ska få.

IMG_20190804_110510-1305x979

Sju sekundmeter, premiär för segelsättning denna resa!

 

 

 

 

 

 

 

 

Snart kör vi för fulla segel. Än så länge fem knop. Alldeles tyst, har jag sagt det förut? Bara vågskvalpet och dunkarna under kölen som hörs. Och så Tomas som ropar att ”nu ska vi ha upp motorn”. Åhej, vindbyarna attackerar. Det fräser i havet där de vita gässen härskar. I varje vindby ökar vi med minst 2 knop. Stäng luckorna!

Plötsligt 10 sekundmeter, drygt 8 knop. IMG_20190804_133622-1305x979

Det stormar kring Kattajas bog och sprutar över fördäck. Tomas styr och känner sig som Bill Andersson/Stellan Skarsgård i Mamma Mia, (filmen hade premiär här i Grekland 3 juli 2008).

IMG_20190804_190848-1305x979

11,3 m/s.

Havet kokar.

12 m/s, vi revar genuan.

12,5 m/s.

Vi revar storen. Petter går upp med säkerhetssele på däck. Nu är havet i uppror. Tänk så fort det kan förändras.

15 m/s! Vi revar genuan ett snäpp till, nu är det inte mycket kvar av förseglet.

16 m/s…och vi har två tredjedelar kvar till dagens mål. Vågorna börjar bygga upp, Kattaja rider på vågkammarna. Tur att vi åt lunch innan vi stack.

Kattaja översköljs av vattenkaskader med jämna mellanrum. Vi hoppas på lugnare sjö när vi passerat över sundet mellan fastlandet  och Skiathos. ”Det borde ju funka så”, funderar Tomas högt.

Petter får en hel våg över sig där han ligger (!) och tar spjärn på sittbrunnstoften och läser Hjärnkraft. Det tjuter i riggen och gnisslar i bommen, jag har inte en tanke på att läsa, svårt att hålla reda på bokstäverna i denna sjögång…

IMG_20190804_190828-1305x979

Vi sladdar fram i vågorna, Kattaja surfar och vi med henne. Det bara sprutar skum längs bogen. Tomas kör som en racerförare (eller var det Bill), där han snurrar ratten för att parera.

17,2 m/s i byarna!

Vi beslutar att gå in i en vik på sydvästra udden av Skiathos, annars måste vi stånka oss i kraftig motsjö sista biten upp till Skiathos stad.

Klockan tre ligger vi för ankare i Ormos Koukounaries, som är full av segelbåtar, en och annan enorm motorbåt samt getingsvärmar av vattenskidåkare och allehanda andra miljöfientliga nöjesaktiviteter som vattenskoter och gummiringsåkande.

IMG_20190804_150924-1305x979

Lugnet efter stormen kan man säga. Läsvila med underhållning av nyanlända båtars ankringsförsök.

Precis när vi börjat sjunka in i paltkoman efter middagen kommer kustbevakningen och har synpunkter på att vi ligger för nära avgränsningen till badområdet. Vi tar ett nytt beslut, vi drar till Skiathos stad, nu har havet lugnat sig.

Ankrar i den lugnare viken väster om staden strax innan skymningen faller vid 20.00. Skönt. Vi möts av vackra vittvättade stenhus med röda tak tätt ihoppackade på låga kullar. Heikell nämner att ön liknas vid ”den grekiska Rivieran”. 

IMG_20190804_203329-1305x979

Skiathos i kvällsljus

5 – 6 augusti, Skiathos stad 

IMG_20190806_190659-1276x762

Tätt, tätt sammanpackade förtjusande vita stenhus med röda tak!

IMG_20190804_193159-1305x979

Norra Sporaderna

Äntligen yoga på fördäck. Nu blev det av! Idag är himlen grå, ser regnlik ut.

IMG_20190805_080238-1305x979IMG_20190805_070405-1305x979

Solen skiner igenom och förgyller båtarna.

Och sedan kommer regnet, för första gången äter vi frukost i salongen under tak. Det har också sin charm!

Vi ror in till land efter lunch, regnet har upphört. Besöker Skiathos stad och färjeterminalen för att kolla anslutningar till fastlandet för Petter.

 

 

 

 

 

 

 

Äter gyros på  en taverna och går nästan vilse i den tättbebyggda charmiga staden. 

 

 

 

 

 

 

 

Handlar lite bröd, frukt och vatten. Det räcker långt….Många katter är det.

 

 

 

 

 

 

 

Petter och Tomas får äntligen igång den lilla motorn till jollen och testkör den några varv.

IMG_20190805_164227-1305x979

Vi går i land ytterligare en gång nästa dag….

IMG_20190806_190618-979x1305

och besöker klocktornet där Sophie postade inbjudningskortet till sitt bröllop till sina tre möjliga fäder.

…och blir smått förtjusta i den lilla ön som behållit sin ursprungskänsla med smala gränder, allmänna dricksvattenkranar och nära till vattnet överallt. Fiske är en viktig näring förutom turismen.

 

 

 

 

 

 

 

Svettas i värmen och kämpar oss upp och ned på de branta passagerna. Äter lunch på en trevlig taverna, Petter väljer seafoodsouvlaki, jag avocadosallad med räkor medan Tomas som vanligt tar grekisk sallad. Lite fantasilöst kanske?

 

 

 

 

 

 

 

Avslutar kvällen med att se på Mamma Mia-filmen. Så mysigt!

7 augusti, Skiathos stad – Loutraki (Glossa), 7 nm

IMG_20190807_082939-1305x979

God morgon vackra barn!

 

IMG_20190807_083037-1200x882

Känner kaffedoften när jag kliver upp från morgondoppet. Livet är enkelt ombord.

Idag beger vi oss till Skopelos, med lika trädbeklädda kullar som Skiathos. Det som utmärker denna ö är att den är mycket bördig – vindruvor, oliver, mandlar, päron, citrusfrukter och plommon växer här. Kanske för att invånare av hävd är jordbrukare och inte fiskare (som riskerar sina liv på sjön), menar Heikell. Så att det finns någon hemma som kan sköta odlingarna?

Skopelos har länge varit ansedd som en avlägsen plats – upproriska Byzantiner deporterades hit långt bort från Konstantinopels nöjen. Guiden berättar också att Barbarossa utplånade hela befolkningen 1538, vilket betyder att dagens invånare är immigranter…

Det finns plats i den lilla hamnen och vi ankrar på tre meters djup. Sjögräset böljar på botten men vi lyckas få fast ankaret på en sandplätt. Spänner upp de två solskydd vi har och gör lunch. Kall tomatsoppa med feta, läskande. Sedan blir det läs- och virkstund. Bad såklart! Lite kaffe hinner vi också med.

IMG_20190807_145323-1305x979

Framemot sen eftermiddag beger vi oss. Vi vill besöka den gamla staden Glossa på toppen av berget och förena det med att äta på restaurang Agnanti, ”med utsikt och mat man vill dö för”, enligt vår båtgud Heikell. Petter äter souvlaki på lamm, jag säsongens grönsaker med en risfylld vårrulle samt Tomas kyckling i Medelhavsstil. Till det ett passande vitt vin och som efterrätt grekisk mandelkaka med hemgjord marsipan och glass samt bitterchokladtryffel med en gul kräm.  Vilken upplevelse, Heikell håller vad han lovar!

 

 

 

 

 

 

 

Den ansträngande vägen upp går på en brant gammal getstig med miljoner ojämna små stenar. Upptäcker på ett ställe att sniglar fyllt alla håligheter i den skyddande muren. Lite längre upp är stigen cementerad, men lite halkigare. 

 

 

 

 

 

 

 

Nåja vi fixar det och får vår belöning! Som en saga. Skopelos känns (åtminstone på den här sidan ön), orörd. 

IMG_20190807_194452-1305x979

Utsikt från Glossa, Skopelos och restaurang Agnanti.

Vi är tillbaka på Kattaja vid 21-tiden. Vilken kväll! Wow!

IMG_20190807_203843-1305x979

Godnatt Kattaja. Godnatt alla.

8 augusti, Loutraki (Glossa) Skopelos – MammaMia kapellet på Skopelos – Skiathos stad, 10 nm

Idag har vi glidit omkring, måste vara tillbaka på Skiathos i morgon kl 07.00 för att lämna av Petter som ska åka med färjan till Volos. Så vi kan inte ta oss alltför långt. Jag vaknar först av alla, yoga på fördäck innan solen går upp. Himlen som tak.

IMG_20190808_075437-979x1305

Utsikt från yogamattan 1

IMG_20190808_075505-1305x979

Utsikt från yogamattan 2

Passar på att tvätta våra kläder och städa ur Kattaja för att tömma vattentankarna innan vi går in till bryggan och tankar både vatten och diesel. Vatten når vi från en kran och ett betalkort som vi köpt på kiosken. Diesel fungerar också smidigt, efter ett samtal anländer en liten tankbil till marinan och fyller på. Under tiden besöker jag och Petter byns Supermarket och ströhandlar lite, bla saknar vi tomatpuré..”måsteha” till tomatsoppa. När vi ska betala för sex sexpack vatten frågar han hur vi färdas och erbjuder sig att köra ned vattnet till bryggan. Vilken service! Skulle ha köpt ännu mera…

Efter dessa nödvändiga bestyr styr vi kosan mot MammaMia klippan med kapellet på toppen (där Sophie och Sky gifte sig). Det ligger på andra sidan Skopelos. Noll vind så vi tuffar motor samtidigt som vi äter tomatsopperesterna från igår. Lika gott idag.

IMG_20190808_143115-1305x979

Vi passerar den ena vackra vyn efter den andra.

IMG_20190808_143338-989x854

…för att ankra upp i den klart (!) vackraste viken denna resa. Mamma Mia-klippan i bakgrunden.

Sedan är det dags att bege sig mot Skiathos så att Petter kan hoppa på båten i morgonbitti. Ankrar närmare stranden denna gång så att det blir smidigare med avfärden i morgon bitti. Bjuder Petter på iskall Retsina, premiär för i sommar. Middag nudelwok Satay Style med jordnötssås och snabbfrästa grönsaker. Nu är vi mätta och belåtna.

Petter och Tomas har fixat glappet i gas- och växelreglaget, det var tydligen en skruv lös.

Nu blir det lite MIG och bloggskrivande innan sovdags. Himlen färgas röd av solnedgången. Ankarlanternorna tänds. Vi har vår solcellslampa från IKEA i sittbrunnen också, så att vi ska synas ordentligt om det kommer någon vilsen båt nattetid.

IMG_20190808_204711-1305x979.jpg

9 augusti, Skiathos stad – Skopelos Ak Amarandos – Skopelos Ormos Stafilos, 12 nm

Klockan ringer 06.00. Och jag var inte vaken…börjar kanske anamma semesterrytmen?

Kaffe och frukost. Petter dyker fram ur babords stickkoj som varit hans revir under den gångna veckan. Vi följs åt tvärs över udden till färjeläget och vinkar av honom när den enorma katamaranen Flying Cat 5 dånar iväg.

IMG_20190809_074058-1305x979IMG_20190809_082045-1305x979

Hejdå älskade Petter och tack för den här gången. Synd att inte Karin kunde vara med, men det har ju sina naturliga skäl.

Nu blir det två veckor på tu man hand för mig och Tomas eftersom Bengt och Katrin inte kunde vara med (medicinska skäl). Känns så sorgligt, flera års båtkamperande ihop bryts härmed, men förhoppningsvis har det löst sig till nästa år. Jag håller tummarna så att de blir blå.

 

 

 

 

 

 

Kompletteringshandlar bröd på ett MammaMia-bageri och lite frukt på vår Supermarket. Nu klarar vi oss ett tag, om inte annat får vi leva av kärlek.

IMG_20190809_084453-979x1305

Överallt pryder man de stenlagda kala gränderna med fina krukor och blomster

Förbereder screachern och beger oss nordost mot Skopelos – igen. Svaga vindar, vi planerar att ta oss norrut längs ökedjan Sporaderna för att sedan ta skuttet över till Halkidiki – om det går. Nordostliga vindar är förhärskande här och det blir i så fall besvärligt att ta sig i motvind. Men plötsligt händer det, och då tänker vi vara på g!

IMG_20190809_181949-896x875

Drar ut genuan direkt och stänger av motorn. Man hinner nästan glömma hur tyst och rogivande det är att bara dras fram av vindkraft! Vi glider fram i sakta mak till en vind på 6 m/s, det går inte fort, men det räcker. Bara mullrandet från flygplanen som ska till och från Skiathos hörs på avstånd.

Strax efter lunch dör vinden när vi kommer i lä bakom Skopelos. Vi passar på att ta ett dopp – på 150 meters djup – jag kan inte rå för att jag tycker det är lite olustigt…

Går in i en utsökt liten gömma bakom Ak Amarandos där vi badar och slappar. Bedömer att vi ligger lite väl oskyddat och hämtar linan till land, drar upp ankaret och går vidare.

 

Halv sex har vi simmande utforskat en alldeles ny, lika enastående vacker vik, Ormos Stafilos eller Staphylos.  Döpt efter en minoisk prins och där arkeologer nyligen  upptäckt  rester från kretensiska bosättningar, bla ett guldpläterat svärdshandtag och ett gulddiadem! Detta gör Stafilos till den nordligaste Minoiska bosättningen till dags dato.

IMG_20190809_164659-1305x979

Ormos Stafilos

Jag överdriver inte när jag lovordar varje vik. Hittills har vi inte blivit besvikna; grönt klart vatten, fiskar i alla regnbågens färger, många små mysiga vikar omringade av klippor och pyttiga öar.  Vad mer kan man begära?

10 augusti, Skopelos Ormos Stafilos –  Alonissos Tzoti – Alonissos Stena Vala, 15 nm

Avgång vid tio. Fortfarande alldeles ensamma i viken förutom en annan segelbåt utanför oss. Så vackert, som en tavla.

IMG_20190810_070811-1305x979

Nu slipper vi de envisa getingarna som hemsökt oss i viken. Kanske vår blombukett är orsaken?

N vind, ca 5 m/s, men den förändras ganska snabbt runt den här höga, branta klippkusten. Tyvärr nästan rakt emot oss, men, som sagt, man vet aldrig hur den vrider. Nu ser vi Alonissos rakt föröver i soldiset. Lämnar Skopelos och går över sundet, vinden ökar. Snart är vi i den marina nationalparken Norra Sporaderna Alonissos, NMPANS. Heikelle berättar att den etablerades för 27 år sedan, men att det till alldeles nyligen har varit lite support från myndigheterna för att hålla efter begränsningarna avseende kommersiellt fiske och turismbaerade aktiviteter. Reservatet skapades framförallt för att skydda den utrotningshotade munksälen. Hoppas vi får se någon!

Oj, nu ökar vindstyrkan ytterligare, tyvärr fortsatt rakt föröver. Vi stånkar oss fram. Gässen bygger upp, havet är mörkblått. Havet har många färger, svåra att få med på bild. Men den här mörkblå kantad med vit spets är inte så inbjudande.

NNO 11 m/s. Fortfarande inte seglingsbart. Typiskt! Färjor av alla sorter passerar och gör stora svall. Nu tror jag att vi kan dra ut genuan. Yes! Fyra knop utan motor, det duger. Så skönt! Gången blir stabilare och vi slipper motordunket.

 

 

 

 

 

 

Nu ska jag spana efter munksäl, eller kanske en val, som lär finnas i reservatet.

Vi har nog sällan tidigare seglat på så svaga vindar som nu. Det är en ny upplevelse att gunga fram i 5-6 sekundmeter och göra endast ca 4-5 knop. Vi har alltid haft bråttom, ett tight körschema med lite rum för ”utsvävningar”.

Möter flera segelbåtar, repeterar väjningsreglerna bla ”vinden in i vänster öra, då är det bara att tuta och köra” (tack Karin). Blir omseglade av en vacker utflyktsbåt med tre segel.

Äter lunch under gång, allt är bara såå bra. Men vinden vrider och vi måste ta in genuan. Motorn ned. Starta. Oj, det lät konstigt. Tomas stänger snabbt av den. Men skadan är redan skedd! Tampen till akterstagssträckaren har snurrat in sig i propelleraxeln! Varför har vi inte kollat lösa tampar!

Jag hoppar i och börjar lirka, men ger upp efter ett tag. Tampen sitter som berget, och vågorna kastar sig över mig där jag försöker hålla ett fast grepp i propellern och samtidigt dra.

IMG_20190810_125029-1305x979

Tomas tar över och skam den som ger sig. Efter en halvtimmes kämpande tar han fram kniven och får ut all lina! Tänk att man kan bli så glad över att propellern fungerar. Under tiden har jag med jämna mellanrum kollat plottern och vår postion för att försäkra mig om att vi inte kommer för nära land…

Vi går in i Tzoti för ett kort stopp. Och lugna våra franska nerver…

IMG_20190810_145510-1305x979

Tzoti på Alonissos SV kust

Längst in är stranden täckt av parasoll. Sätter ankaret på en sandplätt bland allt sjögräs på fem meters djup. Melon och bad. Och siesta. Det blev ju inte så mycket av den varan efter lunchen.

16.15 ligger vi med aktern mot land och en lina fäst runt en sten på land på Steni Vala.  Ingen plats på bryggan eller i den lilla viken som ligger söder om. Den senare var avstängd med röda bojar, (det visste inte Heikell.)

IMG_20190810_170035-1305x979

Steni Vala

Utanför oss ligger en Elan 40 med sju unga grekiska grabbar.

Vi tar jollen in till land och vill besöka The Mediterranean Monk Seal Rehabilitation Centre,  vilket visar sig vara nedlagt! Vi hänvisas till Petari, staden som vi passerad på SV Alonissos.  Synd. Det blir lite frukt och bröd på SuperMarket…

 

 

 

 

 

…och sedan middag på To-Farina, en charmig idyllisk restaurang vid stranden.

IMG_20190810_170045-1305x979

 

Golvet i restaurangen består av vitt grus och borden har ljusblåa dukar. Valet blir grekisk sallad, friterade zuccinififfar, grillad feta och bröd – utsökt!

IMG_20190810_180419-1305x979

Vi ser n ä s t a n Kattaja från vårt bord.  Vi ser däremot alla båtar som kommer in i hamnen en efter en. När vi kommer tillbaka till Kattaja får vi kryssa mellan båtarna med vår jolle.  Närmast oss ligger en s t o r katamaran med en familj ser det ut som.  En rejäl motorbåt är fäst vid ena bogen och en ordinär gummibåt på den andra!

Nu (kring 21.00), hörs klämtandet från getternas skällor blandat med tydliga bäää, de strosar tydligen alldeles bakom växtligheten på strandkanten, (vi ser dem inte). Musik hörs från restaurangen. Idylliskt! Men tryckande varmt. Jag hoppar i och svalkar mig, det bästa jag gjort ikväll. Tack för idag.

11 augusti, Alonissos Stena Vala – Nisos Peristeri, 3 nm

Vaknar jättetidigt, Kattaja guppar i den allt starkare vinden, men jag tror jag vaknar av att det är så varmt. Fotar soluppgången bakom grannbåten och upptäcker att flera sover ute; i sittbrunnen och på fördäck. Kuckeliku, en tupp gal upprepade gånger, men det verkar inte bekomma varken den unga besättningen bredvid eller för all del Tomas.

IMG_20190811_060451-1305x979

Studerade väderprognosen igårkväll. Det blir väldigt blåsigt tom tisdag, sedan blir det bättre i slutet av veckan. Vi planerar att ta oss upp till Halkidiki under lite lugnare väder, speciellt eftersom det blåser NO, och det är mitt i vindögat så vi måste förbereda oss på att det kan bli motor hela vägen. Och då vill vi inte stånka oss fram i 8-10 timmar… (knappt 40 distans). Det skulle kännas tröstlöst.

Knatar upp till Ikaros affär och café  och byter pumla, tar en kaffe och surfar på ägarens (Kostas) nät. Kostas är ortens kulturprofil och driver ett museum i Patiri. När vi är inne i hans affär berättar han att han skrivit några böcker om Alonnisos som han säljer i sin affär.

Tomas är som en osalig ande där vi ligger med vinden i sidan.

IMG_20190811_134925-1305x979

Utsikt från Ikaros Supermarket. Kattaja längst ut i raden.

Vi tar loss förtöjningarna och kör tvärs över sundet till ön Peristeri och viken vid namn Vasiliko. Här lägger vi oss på svaj och är skyddade för alla vindar tror jag.

För första gången under vår resa (årets), får vi ankra om två gånger för att ankaret inte fäster. Jag simmar iland, kliver försiktigt bland sjöborrarna för att lägga linan runt en sten. Men väl tillbaka blir vi varse att det inte blev bra, jag simmar tillbaka och hämtar in linan, och när jag är åter konstaterar vi att vi sitter fast, vi kan svaja. Det är gott om utrymme. Tomas anmärker att det tog lika lång tid att ankra som att köra från Steni Vala.

Tillbringar resten av dagen med att virka, fika, läsa samt bada såklart. Vi snorklar och spanar på många fiskar, det varma klara vattnet inbuder till upptäcksfärder. De klarblåa är vackra, men det är massor av små avlånga också, kan det vara sardiner? Försöker kika på de som fiskar i de små båtar som kommer och går, ser ut som att de får några pyttiga, som de gladeligen stoppar i en påse. Sardiner?

 

 

 

Precis när jag tror att jag kan bada näck, att vi är ensamma, och har kastat mig i böljorna, dyker det upp utflykts- , ribb- och andra flytetyg från styrbord och babord! Tomas plockar upp ett vackert skal från en sjöborre samt en snäcka från botten. När han greppade skalet med bara händer låg det en levande sjöborre under! Men det gick bra! Säg som Tomas sa när jag frågade om han inte blev rädd – de hoppar ju inte precis på en…ha,ha.

IMG_20190811_145811-1305x979

En utflyktsbåt som gör en lov in i viken

Nu på kvällen har den hårda vinden lagt sig, Kattaja rör sig knappt där hon ligger, gungar bara lite lojt. Vi hör getternas bräkande här också.

Lite te och sedan godnatt.

 

 

 

 

IMG_20190811_145834-1305x979

Ormos Vasiliko

12 augusti, Nisos Peristeri (Vasiliko) – Steni Vala, 2,5 nm

Efter en dag med bad, läsning (just nu Hemingways Farewell to arms som Petter lät mig låna), fika och naturligtvis virkning men ingen landstigning, får vi njuta av en kvinnlig besättning som omsorgsfullt lägger till, gör fel, gör om. gör rätt. Utan att någon höjer tonen!

Sedan går vi tilbaka rakt över sundet till Steni Vala, vi behöver proviantera inför överresan…vem vet hur lång tid den tar, skämtar bara….eller?

 

 

 

13 augusti, Steni Vala – Nisos Peristeri, 7 nm

Jag hinner göra yogan, ligger hela avslappningsövningen, tre minuter! (Som jag har tränat). Plötsligt händer det. Tampen mot land går av,  tyst och försiktigt vrider Kattaja sig utåt och vi svajar på ankaret! Mitt i farleden in till Steni Vala. Tur att det hände nu och inte i natt. Tur att det fanns utrymme till nästa båt.

Jag kastar mig i och gör om proceduren, men vi ser att vi glider mot grannbåten, vi draggar! Vad gör vi nu, vi behöver proviantera. Vi tar upp ankaret och går in och kollar vid bryggan, som är full med båtar. Synd.

IMG_20190813_193331-1305x979

Då väljer vi en vik på södra sidan Peristera denna gång, i avvaktan på att vi ska gå norrut i morgon.

IMG_20190813_193501-1305x979

Viken är djup, omgärdad av höga trädbeklädda kullar och en strand längst in. Några båtar är på väg ut när vi kommer så vi har gott om plats. Ankare, lina iland. Nu gick det bättre! Jag fryser faktiskt efter allt badande och blöt baddräkt. Byter om. Upptäcker att linan håller på att halka av stenen – det är bara att göra om proceduren.

IMG_20190814_084045-973x979

Tidig eftermiddag börjar det strömma in båtar, många hyrbåtar från Sailing Holiday, och rena cirkusen startar. De försöker lägga till, klarar inte av att matcha ankringen med linan till land, manövrerar för fort i stressen. Någon ger upp och går ut igen men de flesta försöker igen och igen. Mitt i alltihopa får en katamaran upp ankaret som tillhör en större motorbåt.

Vi badar som aldrig förr, Tomas upptäcker en bläckfisk alldeles vid stranden bakom Kattaja. Den ändrar färg och utseende när den känner sig hotad. Av Tomas som dyker ner och petar på den. Första gången som jag ser en bläckfisk live så att säga! Den är ganska stor, ungefär som en fullstor katt!

IMG_20190813_193535-979x957

14 augusti, Nisos Peristeri (södra viken) – Steni Vala – Nisos Kira Panayia, 14 nm

En helt vanlig ”villa” vid den klippkantade stranden. Undrar om många av dem hyrs ut sommartid?

IMG_20190814_084344-1305x979

Vi gör oss färdiga för att gå upp till Steni Vala för att proviantera….och då sitter vi fast i en annan segelbåts ankarkätting! Något som vi anade med tanke på alla ankare som ligger kors och tvärs i viken med båtar som backat upp mot den klippiga stranden. Nåja, den unga kvinnan som sitter på fördäck förstår vinken så att säga, och går ned och väcker (?) sin far (?). Tomas kämpar på, sätter fast en tamp för att avlasta vårt ankare och frigöra det. Och det lyckas. Dock efter att ha hämtat ett verktyg och skruvat åt ankarspelet så att det orkar driva, trots tyngden.  Jag varvar upp motorn som vanligt för att ge energi. Puh, nu är vi loss! Hoppas det räcker med utmaningar för dag. Angör Steni Vala för femteelfte gången känns det som, lägger oss längst ut i raden av båtar mot stenpiren. Den enorma motorbåten ligger kvar. Same procedure, och så går vi iland. Skönt att känna fast mark under fötterna, ett tag sedan nu. Jag går direkt till Kostas konkurrent som säljer badskor, bra, för att inte säga nödvändiga när jag ska simma in med linan och klänga och klättra på de ruggigt vassa stenarna som ibland är täckta av sjöborrar dessutom.

IMG_20190814_183248-1305x979

Vi har handlat bröd, frukt och andra förnödenheter

 

IMG_20190814_183028-1305x979

Jag passar på att blogga och använda Kostas wifi

Blåser bara 2 sm, men hela havet bubblar som en gryta. Ändå. Blir lite bättre när vi närmar oss Kira Panayias södra vik. Det är många båtar som ligger här redan. Jag trodde att det bara skulle bli vi ensamma på denna obebodda ö. Ja förutom getter förstås, kor, hästar och en svart tjur enligt Heikell i a f. Vi ser bara getterna, och de är många!

Vilken idyll. Som Söderhavet med alldeles turkost vatten och vit sandbotten.

IMG_20190814_183153-1800x2658

-Den här big black bull som sägs ska finnas här tror jag inte ett dugg på , utbrister Tomas helt plötsligt. Nåväl, men getter ser vi många av, och de är stora!

De flesta av båtarna i dessa farvatten är uthyrnings dito. Mest italienare och fransmän men även en och annan amerikan.

IMG_20190815_074342-1305x979

15 augusti, Nisos Kira Panayia – Halkidiki, Porto Koufo, (Sinthonia/andra ”fingret”), 42 nm!

Synd att vi måste lämna detta paradis, men det gäller att passa på prognosen.

Vi kommer iväg 08.08, det måste vara ett turnummer. Många är uppe på båtarna, det är ovanligt, vi brukar vara först. Och nu är vi extra tidiga dessutom…

IMG_20190815_063557-1305x979

Vi har ingen täckning så vi kan inte kolla vädret igen, hoppas prognosen står sig.

När vi kommer ut möts vi av ett gungande hav, r a k N vind, samma kurs som vi ska hålla. Tur att det inte blåser så mycket, 4-5 sekundmeter.  Får se hur det här går, bäst att stänga luckorna. Kattaja dyker djupt ned i vågdalarna och det smäller under kölen.

Plottern visar Kattaja på väg ut ur den storslagna viken med samma namn  på södra sidan. Vi ska strax svänga upp i nordlig riktning mellan lilla Pelerissa och Kira Panayia.

Efter en knapp timme har vinden ökat till 6-7 sekundmeter…oroväckande. Det gungar ordentligt, Kattaja uppför sig som en Rodeo-häst, ni vet en sån där som sparkar bakut och duckar med huvudet och samtidigt tar några steg åt sidan. Man rör sig inte gärna i onödan. Jag tycker att gässen framför oss blir fler och fler.

Farten går ned när vind och vågor gör gemensam sak och vänder sig mot oss, inget bra, då tar överfarten längre tid.  Det är tungt för Kattaja i motvinden, hon gör mellan 4,5 och 5,5 knop.

Några minuter senare är det mer 8 än 7 sekundmeter…vi översköljs av skvitter, sju timmar kvar. Tomas får sig en liten ofrivillig dusch där han ligger på babords toft i sittbrunnen och försöker läsa. Sju timmar kvar.

Inga andra fartyg så långt ögat kan se. Och det är l å n g t, bara ren havshorisont runt omkring oss nu. Vi skymtar inte ens Mount Athos 2 033 m ö h i soldiset.

IMG_20190815_160058-1256x943

Vid elva får vi besök av ett gäng glada delfiner. Första gången det här året. Så roligt! De kommer förbi en sväng, simmar med oss för att sedan dra till andra jaktmarker.

Ungefär samtidigt ser Tomas ett segel långt, långt borta. Vi har gjort 16 distans nu, knappt hälften. Sitter och gruvar mig för att gå ner och kissa, så stökig sjögång.

Klockan är nu 13.45 och vi vill fika. Det gungar fortfarande men vinden har lagt sig till 3-4 sm. Skönt, men dyningarna fortsätter att rulla.

IMG_20190815_155953-1305x979 - kopia

Vi har sett ut en hamn på andra fingret i Halkidiki, Porto Koufo. Före kl 16 går vi in genom en öppning i det mäktig rödaktiga berget och kommer in i en sjö ser det ut som med en liten fiskehamn längst in. Heikell uttalar att hamnen måste vara en av de mest storslagna naturliga hamnarna i Medelhavet. Det vet jag inte, storslagen naturhamn ja, men i övrigt nej.

IMG_20190815_155921-1244x933

Nu är vi på fastlandet igen, första gången på två veckor. Hurra, vi klarade det!

IMG_20190815_160747-1270x953

Går i land och småäter lite på en taverna och får deras lösenord. Skriver blogg, men gör ett misstag som jag gjort förut, eller också är det en bugg i programmet. När jag ska skriva en bildtext hamnar jag på en tom sida så att jag måste återgå till senast sparade….och det var ett tag sedan sist. Tappar följaktligen massor av text. Jag blir galen. Så ha överseende kära läsare, om jag upprepar mig ibland, kan bero på att jag har klippt och klistrat efter ett haveri.

Medan vi sitter på Tavernan får vi bevittna ett storslaget sceneri, det blixtrar över hamnen och knallar ordentligt. Regnet öser ned. Och vi som har samtliga luckor öppna! Det är bara att bege sig, kanske blir vi duschade på utfärden, det vore väl bra? Länge sedan i duschade i sötvatten nu….

16 augusti, Hakidiki; Porto Koufo –  Nea Marmaras (Sinthonia) – Porto Marina, (Kassandra), 22 nm

En god natts sömn. Lugnt i hamnen. Vaknar till en molnig himmel, känns bara skönt. Försöker fixa bloggen, dålig uppkoppling, småfixar lite i och på Kattaja, planerar dagens tripp. Vi siktar på att ta oss en bit norrut. Sticker strax före 14, skönt att lämna den här hamnen, känner mig lite instängd. Inte så mysigt på land heller, det bara kryllar av bilburna.

Vi har ingen brådska, tio dagar innan vi får sällskap igen. Men jag blir alldeles rastlös att ligga så här, åtminstone på ett så pass fantasilöst ställe…vi är kanske bortskämda från Sporadena?

Mäktig passage när vi går ut i den smala öppningen mellan de höga, sträva, rödaktiga klippsluttningarna.

Rullar ut genuan, SSV (!), skulle haft den vinden igår, 5 m/s, vi glider tyst och stilla fram i ca fyra knop. Det räcker. Tomas har en känsla att det finns fisk här och tar fram fisket, det är bara att låta honom hållas, med en rostig krok lär han knappast få napp…fast jag önskar honom verkligen det!

IMG_20190816_140056-1305x979 - kopia

Blå blå vindar och vatten!

IMG_20190816_152616-1305x979

Den njutbara färden inbjuder till läsning, jag kämpar på med Hemingway…

Vi är framme ungefär tre timmar senare efter en ljuvlig seglats.

IMG_20190816_165817-1305x979

Hamnen är ganska liten och ganska full och ganska dekadent. Vågbrytaren som ska klara av att hålla eftermiddagens sjöbris utanför, klarar knappt av att göra sitt jobb. Den har fallit i bitar ser det ut som.

IMG_20190816_182402-1305x979De bryggor som är anvisade för gäster ser också skraltiga ut, men de hänger i a f ihop. Vi går runt den första bryggan och jag hoppar med ett föraktfullt språng ned, tur att jag har mina mjuka sandaler. Nu ligger vi här, mot vinden, men Kattaja rycker ordentligt i sina förtöjningar. Tomas står lite bekymrad på fördäck och granskar angöringen.

Heikell skriver att brisen dör på natten så att vi får sova gott. Nu tar vi det lite lugnt efter vårt dagsverke…sedan ska vi göra stan. Han skriver bl a att man efter en kvällspromenad blir så nöjd att man funderar om man verkligen ska gå iväg nästa dag. Det bådar väl gott?

Platsen har varit en förhistorisk bosättning förmodligen tack vare den naturliga hamnen. Greker från Turkiet återfördes hit 1922 i en av de utväxlingar som gjordes och den fick sitt kristna namn Nea Marmaras.

Allt blir inte som man tänker…strax efter klockan 18 kommer det in en jättesegelbåt bredvid, en utflykts dito tydligen. Kaptenen ropar till Tomas, som sitter i soffan ute, med det typiskt grekiska (låter så vänligt), ”My friend” och fortsätter med att vi ligger på hans plats och måste flytta på oss! Även grannplatsen är hyrd….han ger oss rådet att lägga oss på stenpiren mitt i hamnen där en annan katamaran redan ligger. Men det är ett väldigt utsatt läge och inget alternativ. Vi beslutar oss snabbt, vi går! Men vart? Kanske tvärs över Gulf of Kassandra till en lagun som vi tittat på förut? Jajamensan, men det blir en kamp mot klockan då solen går ned 20.23 och det är tio distans över vilket betyder att det med 5 knop borde ta två timmar–>framme typ 20.30…..

Vi MÅSTE ha dagsljus för att kunna gå genom den MYCKET grunda kanalen kantad av stenar, ca 20 meter bred och drygt 1 meter djup….Wow! Vi beser solnedgången när vi närmar oss ingången….oj,oj…

IMG_20190816_195546-1305x979

Det går inte att gå in  i mörker! Oolidligt spännande, jag får nästan ont i magen.

På väg in genom kanalen går vi på grund, vi drar upp rodren, det är tungt. Tomas tvekar innan den sista passagen, men vi kör!

IMG_20190816_200319-1305x979

Inloppet till lagunen

Och nu är vi inne. Ankrat i mitten av lagunen på två meters djup. Har väl aldrig känts som en sådan lättnad. Men nu gör det det. På avstånd hörs grekisk musik med sina karakteristiska trudelutter. Stranden är kantad av mest små fiskebåtar och några andra motorbåtar samt en liten segelbåt, med betoning på liten.

 

Tänk att vi gjorde det, nu ska vi bara ut imorgon också. Men det behöver vi inte tänka på nu.

En så’n dag.

17 augusti, Porto Marina(Glarokavos) – xxx , (Halkidiki ), xx nm

IMG_20190816_202707-979x1305Känns inte som att jag vill bada här, kommer nog inte in så mycket nytt fräscht vatten i lagunen. Synd.

Vi iakttar nyfiket när en fiskebåt går ut. Hur kör han? Jo, han går ganska långt norrut innan han sakta sakta svänger ut i kanalen.

IMG_20190817_085005-1305x554

 

 

 

 

 

 

Annonser

13 kommentarer på “Volos – Skiathos – Skopelos – Skiathos – Skopelos – Alonissos – Nisos Peristeri – Nisos Kira Panayia – Halkidiki, 2 augusti – 16 september 2019

  1. Marie .Sandström
    augusti 4, 2019

    Härligt😀 att vara på böljorna dom blå🌊🌊👍Hälsa så mycket till Petter o Thomas

    Gilla

    • kattaja
      augusti 5, 2019

      Ja det är härligt! Tack, alla hälsar tillbaka. Kramar!

      Gilla

  2. Marie Sandström
    augusti 6, 2019

    Ja, äventyr ska det vara ibland. Efteråt brukar det kännas bra! Gudrun blir fin.

    Gillad av 1 person

  3. Marie .Sandström
    augusti 10, 2019

    Det ser underbart, härligt och vackert ut🥰 Att simma på ”jätte-djupt” vatten, tycker jag också är läskigt😧. Jag kollar runt omkring efter eventuella hajfenor eller jättebläckfiskar🦑🐙. Man känner sig som ett ”bete”.🧜‍♀️
    Lycka till på nya äventyr/Kram

    Gillad av 1 person

    • kattaja
      augusti 10, 2019

      Du är mitt trogna fan Marie, så roligt att du följer med!

      Gilla

  4. Britt-Lis Sikström
    augusti 12, 2019

    Oh, vad det ser härligt ut! Ni ser ut att leva gott, tråkigt bara att Bengt och Katrin inte kan komma med i år.
    Vi ses snart!

    Kramar
    Britt-Lis

    Gillad av 1 person

    • kattaja
      augusti 17, 2019

      Ja det är härligt, men tråkigt som sagt att de inte kunde vara med. Nästa år kanske? Men snart kommer ju ni! Det blir roligt. Kramar!

      Gilla

  5. Marie .Sandström
    augusti 16, 2019

    Så vackra vikar ni har hittat😍 Det ser väldigt idylliskt ut på niöderna, men förstår att det inte alltid är så😉, med slla andra som inte kan ankra på ett vettigt sätt🤔
    Ha det fortsatt bra🧜‍♀️
    Mvh/Marie

    Gillad av 1 person

    • kattaja
      augusti 17, 2019

      Ja Tomas är en fena (!) på att nosa sig fram till idylliska, men inte alltid så lättillgängliga vikar, och då kan det bli utmanande ibland. Tex den här viken Porto Marina, vi gick faktiskt på grund i inloppet….snart ska vi ut genom samma smala kanal…håll tummarna! Kramar!

      Gilla

  6. Marie .Sandström
    augusti 25, 2019

    Skepp Ohoj!
    Det ser härligt ut, men det verkar vara mer båtar i det Egeiska havet jämfört med det Joniska och Adriatiska. Men många fler öar också….Segla lugnt/Kram

    Gilla

    • kattaja
      september 1, 2019

      Ja här i Sporaderna är det såå fint! Mest hyrbåtar med tyskar och fransmän, få svenskar. Konstigt att inte fler hittat hit. Kramar, hoppas ni har det bra!

      Gilla

  7. Inger Svärd
    augusti 27, 2019

    Vilken härlig resa ni gör. Så många vackra platser ni besöker, det ser så idylliskt ut! Så roligt och underhållande att läsa din blogg Ingrid! Väntar med spänning på fortsättningen! Kram

    Gilla

    • kattaja
      september 1, 2019

      Åh vad roligt att du gillar att läsa den Inger. Vad glad jag blir! Det är som att du följer med? Kramar till dig! Hälsa.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on augusti 3, 2019 by .
Follow Kattaja Luleå, Sweden on WordPress.com

Translation

Annonser
%d bloggare gillar detta: